when you was younger
Lyssna medans läsning
När man va mindre var de mindre problem, alla va vänner med alla. Man var ute i gården och gunga med sina vänner, körde lekar med varandra, ingen snackade skit om någon, ingen hade kärleksproblem. De va inga onödiga konversationer, inget tjafs, ingen retade någon, inte på de sättet iaf. Vill bara tillbaka till den gamla tiden, när man ute varje dag och lekte med sina nära. Allt va som ett perfekt paket. Mycket händer och mycket har förändrats.
Jag vill bara tillbaka till den tiden när jag gick i min gamla skola, när jag var med dom som jag växte upp med från min barndom. Jag älskar er fortfarande. Och jag älskar också er som jag har nu.
Visst man lär känna nya personer i sitt liv, men det känns bara som om nästan alla sticker ändå.
Känns bara som om jag degar hemma varje dag och inte har någon att dra ut med. De som jag förut var med lämnade mig.
Jag behövde knappast gå 6 minuter för att komma till mina vänner, nu måste jag åka buss typ en halvimma eller mer? Det är inte alltid man kan åka dit och vara med sina vänner.
Jag kommer ihåg när jag nästan alltid fick sms om att vara med någon, någon som ville vara den tiden men inte längre.
Och jag minns när jag fick nästan varje dag ett samtal från henne när vi var mindre. Vi var så nära men inte längre.
Vi är fortfarande vänner idag men jag saknar de tiderna med henne mest.
Nu får jag ta tiden som den är, jag kan inte göra något åt de men jag hoppas jag får känna något av de förra tiderna snart.
Jag älskar de jag har nu och vill inte förlora någon mer.
- var tvungen att skriva av mig -
När man va mindre var de mindre problem, alla va vänner med alla. Man var ute i gården och gunga med sina vänner, körde lekar med varandra, ingen snackade skit om någon, ingen hade kärleksproblem. De va inga onödiga konversationer, inget tjafs, ingen retade någon, inte på de sättet iaf. Vill bara tillbaka till den gamla tiden, när man ute varje dag och lekte med sina nära. Allt va som ett perfekt paket. Mycket händer och mycket har förändrats.
Jag vill bara tillbaka till den tiden när jag gick i min gamla skola, när jag var med dom som jag växte upp med från min barndom. Jag älskar er fortfarande. Och jag älskar också er som jag har nu.
Visst man lär känna nya personer i sitt liv, men det känns bara som om nästan alla sticker ändå.
Känns bara som om jag degar hemma varje dag och inte har någon att dra ut med. De som jag förut var med lämnade mig.
Jag behövde knappast gå 6 minuter för att komma till mina vänner, nu måste jag åka buss typ en halvimma eller mer? Det är inte alltid man kan åka dit och vara med sina vänner.
Jag kommer ihåg när jag nästan alltid fick sms om att vara med någon, någon som ville vara den tiden men inte längre.
Och jag minns när jag fick nästan varje dag ett samtal från henne när vi var mindre. Vi var så nära men inte längre.
Vi är fortfarande vänner idag men jag saknar de tiderna med henne mest.
Nu får jag ta tiden som den är, jag kan inte göra något åt de men jag hoppas jag får känna något av de förra tiderna snart.
Jag älskar de jag har nu och vill inte förlora någon mer.
- var tvungen att skriva av mig -
Kommentarer
cajsa och beda
hihi okej! Vad gör du?
cajsa och beda
vad tränar du?
Vi ska på basar senare
cajsa och beda
jaha vilket lag?
cajsa och beda
okej, kul!
Trackback
